Jag har länge inspirerats av Singaporemodellen och lånat inslag därifrån till min matteundervisning. När det här läsåret började fick jag möjligheten att följa med min klass upp på mellanstadiet. Jag har haft klassen sedan förskoleklass och det kändes bra att följa just den här klassen hela vägen på mellanstadiet också. Jag och min parallellkollega har delat upp ämnena mellan oss så jag undervisar båda fyrorna i matematik och NO. Jag ville testa Singaporemodellen och samtidigt vidareutveckla min bananbordspedagogik även på mellanstadiet. Nu några månader in på terminen är jag väldigt nöjd med upplägget på mina mattelektioner. Det blev Singaporemodellen och bananbordspedagogiken i en härlig symbios!🌟
När eleverna kommer in till mattelektionen är det lugn musik på i högtalarna och dagens lektionsområde står på tavlan. Eleverna sätter sig på sina förbestämda platser och iPaden placeras avstängd bakom ryggen.
Jag börjar med att gå igenom målen för dagens lektion.
Jag har placerat eleverna i klassrummet utifrån hur jag vet att de kan samarbeta i par. Nu presenterar jag startuppgiften ”Vi utforskar”. I onenote hittar eleverna uppgifterna. ”Vi utforskar” gör paret tillsammans på en iPad. Ofta används appen ”Sketches” för att rita och lösa uppgiften. Appen fungerar som en miniwhiteboard. Nu diskuetar ochbresonerar paren hur de ska lösa uppgiften. De förklara för varandra så att båda förstår. Sätter ord på hur de tänker. Jag går runt och lyssnar.
Grupperna får redovisa vad de kommit fram till. Nu visar jag en lösning och förklarar i momentet ”Vi lär”.
Sedan är paren redo för ”Vi övar”. Då har jag lagt in fler övningar på samma moment i onenote. Eftersom paren blir klara olika fort lägger jag in en ”väntapp”. I väntappen väntar de färdiga paren. Det kan t ex vara en logiskt tänkande app som ”Schack” eller ”Tetris”.
När alla grupper är färdiga börjar lektionens sista moment, ”Jag övar”. Nu har paren arbetat färdigt tillsammans och nu kopplar jag på bananbordspedagogiken. Fyra elever i taget kommer fram till mig vid bananbordet och arbetar från vår mattebok Singma 4A. Här får jag nu koll på vilka elever som klarar av dagens moment på egen hand. När jag arbetar med banabordspedagogiken på lågstadiet har jag byggt upp stationer som eleverna roterar mellan. Nu på mellanstadiet sitter eleven kvar på sin plats och gör de olika ”stationerna” därifrån. För att passa mellanstadieeleverna bättre har jag byggt upp ett system med avatarer. När en avatar är utförd arbetar de vidare med dagens nästa.
Första avataren i ”Jag övar” är alltid ”Mr Summarize”. Då sammanfattar eleverna dagens moment i sin keynote ”Matteloggen”. Nästa avatar är alltid ”Miss Keep up”. Då tar eleverna en skärmdump av dagens mattelogg och skickar till mig i teams så jag får se så det blev rätt. Nästa avatar kan variera från lektion till lektion. Ibland är det ett färdighetsträningsmoment, då använder jag ”Mr Struggle”. Det kan t ex också vara ett programmeringsuppdrag som de får av avataren ”Miss Code”.
I onenote visar jag hur de ska sammanfatta i matteloggen och de gör sin egen bild med samma innehåll.
Jag har sammanfattat mitt ASL-arbete i förskoleklass i en keyNote. Hojta till om du vill att jag mejlar den till dig.🌟 I keyNoten finns länkar till alla bokstavssånger.
Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟
Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.
Bakgrund:
För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊
Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…
I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.
När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!
Tillvägagångssätt:
Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.
När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.
När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.
Stationerna:
Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.
Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…
Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….
Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.
Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….
Fördelar:
Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.
Andra ämnen och åldrar:
Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.
Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!
På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂
För mer info:
Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:
Jag gav alla stora bokstäver i alfabetet en varsin påhittad färgsymbol. Därefter la jag fram alla barnens namnskyltar på bordet. Nu gällde det att koda klasskompisarnas namn. Eftersom endast den första bokstaven i klasskompisen namn står med stor bokstav så blev det även en bra träning på att para ihop stor och liten bokstav! Mycket klurig, fokuskrävande och uppskattad övning!🤔
Dansprogrammering har jag pysslat med på mitt sätt i flera år. Totalt omusikaliska jag har letat fram en låt med bra takt och sedan har eleverna gett 1:or och 0:or rörelser… men för ett tag sen var Sandra från Atea på besök hos oss och visade den genialiska idéen med emojis till dansprogrammeringen. Jag skämdes nästan, att jag inte tänkt på detta själv… så enkelt, så självklart.🙈
Varje vecka har vi nu veckans dansprogrammerare som programmerar en dans åt oss. Härlig glädje när vi får tyda koden och släppa loss! Självklart har vi en sida på klassbloggen där vi publicerar alla danserna!🌟
I min förskoleklass arbetar vi med veckans bokstav. Som en uppstart på veckans bokstavsarbete programmerar barnen tillsammans i par i appen ”blue bot”. Paren programmerar boten att gå från förra veckas bokstav till veckans bokstav!
Varje fredag flippar vi kommande veckas bokstav på klassbloggen så att man kan förbereda sig. Där ser man hur bokstaven skrivs och hittar även en bokstavssång.
Tänkte att jag skulle göra några uppdrag till mina elever i appen Scratch jr. Ville att de nu skulle få lära sig fler knep i appen genom att följa instruktioner. Började titta runt och hittade redan färdiga och översatta till svenska på lektion.se!
Så här såg de två första uppdragen ut som vi gjorde:
På ur.se hittar man den suveräna programserien ”Programmera mera”. En bra inspirationskälla när det gäller att arbeta med programmering. Jag har lagt in ett program i taget i vår mapp ”programmering” i appen Showbie. Där kan barnen i lugn och ro titta på avsnittet så många gånger de vill. I varje program utför barn tre programmeringsövningar. Jag har apat efter övningarna så att klassen får utföra några övningar efter varje program innan vi tittar vidare på nästa avsnitt.
Här kommer några exempel. Efter att ha sett det första avsnittet gjorde vi två övningar:
Gör ett halsband av armbandet genom att upprepa mönstret 5 ggr. (Bild av armbandet i Showbie.)
Koda ditt och kompisarnas namn med hjälp av ascii alfabetet. (Bild på ascii i Showbie.)
Sedan dags för avsnitt två och därpå följande två övningar:
Sortera 10 namn från klassen (lappar med namn…) på så många sätt du kan komma på. Skriv kategorierna på post it-lappar. Fotografera alla förslag och lägg in i Showbie.
Uppdrag att lösa med blue boten i grupp.
Nu tittade vi vidare på avsnitt tre och gjorde sedan följande övningar:
Vi övade på logiskt tänkande med hjälp av apparna ”Where is my water” och ”Flow free”.
Upprepa mönstret och fyll i tabellen!
Styr en robot – vi använde appen ”scratch jr” och programmerade där i en figur och läste dessutom in tre fakta från bronsåldern.
Avsnitt 4:
Programmeringsspråk, hitta buggen. Barnen letade buggar i runskrift!
Sedan fick barnen skriva run-sms med fakta från järnåldern. Nu fick man återkoppla på sin kompis runskrift och se om någon bugg smugit sig in!
skolfröken fräken 
