Under hösten har vi i åk 5 bl a arbetat med Meteorologi på NO:n. Som en avslutning på arbetsområdet fick eleverna i par en bild av en väderkarta och några begrepp. Tillsammans gjorde de nu ett manus där alla givna begrepp skulle ingå. Sen ställde de sig framför en green screen och filmade varandra. Filmen tillsammans med bilden av väderkartan monterades enkelt ihop i appen iMovie till en tjusig väderprognos. När det var klart fick de meteorologer som ville visa upp sina väderprognosfilmer⭐️
Dags för vårens utvecklingssamtal! Nu kände jag att jag behövde fräscha till Keynote-presentationen lite. För det första ändrade jag färg, till chockrosa.😊 Eftersom vi använder keynote mycket med eleverna så ville jag att de snabbt skulle hitta sin rosa presentation bland alla keynotes.
La också till bitmoji på alla slider. Hotta till presentationen lite. Här byter såklart barnen ut min bitmoji mot sin egen.
Slide 1: Som vanligt, bara ny färg och adderad bitmoji.
Slide 2: Denna sida har jag tidigare haft med från åk 3, men nu fick den vara med redan i åk 2. Skrytsidan. Barnen skriver ner allt de tycker de är bra på. Frågar sedan föräldrarna vad de tycker sitt barn är bra på.
Slide 3: Här får barnen berätta vad alla i familjen är bra på.
Slide 4: Här får barnen tänka till vem de kan sitta bredvid i klassrummet och ändå ge sig själv och alla andra arbetsro. Vem har de haft en bra rast med när de fått en av mig förbestämd rastkompis. Vem kan de lära sig av? Här tog vi bilderna på klasskompisarna från vår blogg så det skedde hemligt.
Slide 5: Samma som tidigare. Skriv in de gamla IUP-målen och utvärdera dem genom att färglägg stjärnan. Röd = når inte mitt mål, gul = har blivit bättre, men behöver öva mer och grön = når mitt mål. Här gjorde barnen ett utbygge på de gröna målen så att de ”flög” iväg. Avklarade, dags för nya!🌟
Slide 6: Som vanligt. Sätt krysset du tycker det ska vara. Motivering krävs.
Slide 7: Matematik. Här fokuserade jag i år på vad vi gör just nu. Vi la in en liten bild på matteboken så barnen kom ihåg att de skulle visa den. La även till omdömena i klartext i år. Upplever att inte alla föräldrar går in i skolportalen och kollar omdömena….
Slide 8: Svenska. Här la vi också in små kom-ihåg-bilder när det var dags att visa något.
Slide 9: Engelska. Här visade barnen engelskaboken i Book creator som vi arbetar med varje vecka.
Slide 10: Vi arbetar växelvis med NO och SO. Just nu arbetar vi med rymden och gör en rymdenbok i keynote. Den visade de här.
Slide 11: Precis som tidigare. Dags för nya mål. På den här sidan måste min bitmoji vara kvar så de kommer ihåg att nu ska fröken komma och hjälpa till.
Slide 12: Tack och hej!
Läs här om hur det går till att förbereda och genomföra elevledda utvecklingssamtal!
Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟
Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.
Bakgrund:
För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊
Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…
I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.
När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!
Tillvägagångssätt:
Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.
När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.
När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.
Stationerna:
Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.
Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…
Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….
Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.
Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….
Fördelar:
Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.
Andra ämnen och åldrar:
Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.
Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!
På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂
För mer info:
Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:
Sådär ja, terminens utvecklingssamtal genomförda. De nya målen har barnen skrivit in i ett pic collage tillsammans med sitt namn eller en bild på sig själv. Collaget har de nu som bakgrundsbild på sin iPad. På så sätt blir de ofta påminda om sina nya mål, både hemma och i skolan. 🙂
Oj, vad roligt att så många var intresserade av min ”gamla” utvecklingssamtalsmall i Keynote! Jätteskoj!! 🙂 Hoppas verkligen att ni har haft användning av den! I år gjorde vi om mallen lite och jag som nu har en åk 3 ville utvärdera några fler ämnen i år. Så här ser årets upplaga ut:
Alltså Naturskolan i Sigtuna kommun är ju helt enastående! Min tvåa har den här vårterminen varit med om tre äventyr tillsammans med Naturskolan. Två av gångerna har vi befunnit hos hos dem och då kommer en buss och hämtar oss utanför vår skolan och skjutsar tillbaka oss när dagen är slut. Dessa dagar behöver vi inte ha med någon matsäck. Inför varje äventyr tittar vi på en förberedande film som Naturskolan har gjort. Mellan äventyren genomför vi en lektion i klassrummet, en färdiginspelad film som berättar vad vi ska göra. Så bra ordnat! Dessutom är Naturskolan obligatorisk för all kommunens skolor så det spelar ingen roll vilken skola barnen går på, alla får uppleva äventyren. Under hösten i trean fortsätter äventyren!
Dessutom har Naturskolan gjort i ordning en lärarhandledning där man kan se vilka kunskapskrav som tas upp, hur jag under äventyrsdagen kan bedöma mina elever och hur jag sedan tillbaka på skolan kan efterarbeta besöket!
Min klass brukar få utvärdera dagarna på Naturskolan med hjälp av den fenomenala och så användbara appen ”pic collage”. Väldigt enkel utvärdering, något jag tyckte var roligt och något jag lärt mig. Jag lägger in några bilder från dagen i appen ”showbie” och barnen väljer vilka bilder de vill ha med i sin utvärdering. Sedan publicerar jag collagen på klassbloggen där alla elever har en varsin mapp för sina arbeten. Då blir det lätt för mormor att hitta just sitt barnbarns arbeten och lämna en kommentar!
Funderar på att använda appen när vi utvärderar veckan i åk 3 (Sedan lägger de in den färdiga utvärderingen i appen ”showbie” som bara jag och föräldrarna kan se och ge kommentarer till. Det gör vi redan i år fast utan bilder…)Det blir så extra tydligt för både barn och föräldrar med bilder till texten.
På min skola använder vi oss av NTA-lådor i no-undervisningen. Eftersom vi är en nystartad skola och inte hunnit köpa upp oss på allt no-material känns det otroligt bra att det kommer en färdigpackad låda med material till hela klassen. Lådan får man behålla hela terminen ut. För åk 2 heter lådan ”Balansera och väga”.
Vi startade upp temat med att gå ut till en lekpark i närheten och undersöka balans. Jag tog bilder med min iPad och sedan gjorde vi en balansfilm i imovie. Filmen la vi ut på vår klassblogg. Klassbloggen har flera sidor och en har jag döpt just till ”Balansera och väga”. Tanken med den sidan på bloggen är att vi där ska kunna sammanfatta alla experiment och roligheter som vi gör under temat. Då kan barnen lätt visa föräldrar, släktingar och andra intresserade vad vi arbetar med.
Så nu hittar man där även en sammanfattning av vårt första balansexperiment. Barnen dokumenterar i appen ”Book creator” där vi skapat en No-bok. Tre barn åt gången får i uppgift att tillsammans med mig sammanfatta experimentet i appen ”Explain everything”. Vi gör en liten film av sammanfattningen och lägger den på ”Balansera och väga-sidan” på klassbloggen.
Innan sommarlovet delade vi ut ett pass till alla elever med uppmaningen att fylla i personuppgifterna och ta med passet på skolstarten i augusti. När vi drog igång det nya läsåret igår hade vi omvandlat skolgården till en flygplats. All personal var utklädda till flygplatspersonal. Kaptenen och hennes besättning hade hälsat alla välkomna på klassbloggarna några dagar tidigare. Det första som mötte eleverna på skolgården var passkontrollen. Där stod vaktmästaren och kollade alla elevernas pass. Hade någon glömt sitt pass fick den uppsöka kundtjänsten för att få ett nytt. Sedan checkades bagaget in vid rätt gate (klss 2= gate 2). I högtalarna dånade ”Flygplan” med Räddningspatrullen. När det var dags för boarding kom rektorn (kapten) upp på scenen och drog säkerhetsföreskrifter och hälsade alla välkomna ombord på flight läsår 20152016 som ska ta med alla på en resa jorden runt. Resan beräknas ta 200 dagar…
Detta gjorde vi med anledning av årets tema som vi valt att kalla ”Jag i världen”. Det var förstås en mycket trevlig och lyckad start på läsåret!
Nu när det var dags att ge sig på genren faktatexter med mina ettor arbetar jag efter cirkelmodellen. Den är ju sååå bra!
I första delen gäller det att utforska den nya genren. Jag valde svenska djur som tema. Vi tittade på film, jag läste faktatexter högt för klassen och vi samlade vanligt förekommande ord på tavlan.
I nästa del tittade vi lite närmare på texternas uppbyggnad. Vi pratade om varför det finns faktatexter och hur språket är i texterna. Jag läste en faktatext om vargen och en saga ”Vallpojken och vargen”.Vi jämförde dessa två texter med varandra. Vi aktiverade också förförståelsen med en lucktext om räven. Först läste jag texten för barnen. Därefter fick man på egen hand försöka komma på vilket ord som skulle stå i de tomma luckorna. Efter en stund fick man diskutera med en kompis, jämföra och ändra om man ville. Slutligen gick vi igenom luckorna tillsammans hela klassen.
I del tre skriver vi en gemensam text. Nu var det rådjurets tur. Jag började med att visa bilder på rådjuret och sedan läste jag en faktatext. Vi använde oss av ord i vår ordbank för att skapa en femfältare (utseende, föda, bo, livscykel och fiender) som mall för att återberätta texten. I varje spalt skrev vi stödord. Utifrån stödorden gjorde vi sedan meningar och satte ihop till en gemensam faktatext.
I sista delen är det dags att skriva en individuell text eller en text parvis. Eftersom vi har skrivit många texter i par valde jag att de skulle skriva en och en den här gången. Nu läste jag en faktatext om björnen och visade bilder. Vi tog fram vår femfältare och fyllde i stödord tillsammans på tavlan. Sedan skrev barnen en varsin faktabok i appen book creator. Den har de arbetat mycket med och känner sig förtrogna med. När faktaboken var klar läste de in sin text. Jag gillar checklistor så även här fick de använda en checklista för att fixa till sin text.
Ljudböckerna publicerar vi på vår klassblogg. Då gör vi om ljudböckerna till videor på youtube. Sedan är det fritt fram att lyssna på varandras faktaböcker. Eftersom barnen vill använda riktiga bilder på björnar så passade jag på att visa dem hur de hittar bilder på google som får användas och publiceras.
Nästa vecka tänker jag ta fram femfältare igen. Den här gången ska de få skriva en faktatext om en släkting. Då skriver vi som vanligt i skolstil, checkar av med checklistan och publicerar såklart även på bloggen! 🙂
När vi ändå lärde oss en massa om svenska djur så passade vi på att sätta upp mankhöjden och djurspåren i naturlig storlek på dörren! Wow, vad stora älgarna är (syns tyvärr inte på bilden…)!
Bondgårdens djur då…., de bakar jag in i ”Grej of the day” med start nästa vecka! ”Morgonpigg i ladugården” kanske kan vara en bra första ledtråd!?! 😉
Då var utvecklingssamtalen genomförda och det har blivit dags att dra igång vårens NO-tema, ”Fast eller flytande?”.
Givetvis syns vårt tema på dörren!
Jag valde att använda bilder på vatten i fast och flytande form. Så under ordet fast är det bilder från ishotellet i Jukkasjärvi. Och under ordet flytande valde jag vattenfall, simbassäng och ett glas dricksvatten.
Idag tillverkade vi raketer av papper. Sedan gick vi ut i solskenet och sköt upp raketerna. Alltid lika uppskattat, en given hit!:-)
För att skjuta upp raketerna använder jag ett tre meter långt vp-rör. I ena änden tejpar jag fast en petflaska. Raketen sätter jag i andra änden. Nu får barnen hoppa på petflaskan för att skjuta upp sin raket. Mellan varje raketuppskjutning får man blåsa upp petflaskan igen genom röret. Jag blir alltid lika förvånad hur mycket en petflaska tål…, men räkna med att det går åt några.
Raketen fungerar finfint i flera arbetsområden t.ex. luft, enkla konstruktioner, rymden…