Tärningsspelet 30 har jag hittat bland NCMs strävor. Denna guldgruva för kluriga och bra mattespel! Vi spelar det mycket med mina femmor, men det går såklart att spela med yngre elever också.
Spelreglerna hämtade från NCMs hemsida under strävorna.
Vår spelplan:
På matematiken eller när man får en stund över är det roligt att spela spel. Jag samlade några spelplaner som vi använder titt som tätt i en spelkeynote och distribuerade ut till alla elever. På vissa sidor finns en klickbar tärning, då kommer man till en digital träningssida. Där väljer man hur många tärningar man behöver till just det spelet.
Du hojtar väl till om du vill att jag mejlar spelkeynoten till dig så ni också kan använda den⭐️
I augusti gick vi tillbaka till Showbie från OneNote. Underbara och användarvänliga Showbie💗 För mig som arbetar med Singaporematematik och distribuerar uppgifter digitalt underlättade detta otroligt mycket för mig.
Matteboken, Singma 5A, blir namnet på en klass i Showbie. Varje kapitel blir en mapp och varje lektion en uppgift. Alla momenten (vi utforskar, vi övar och jag övar) blir inlägg. Snyggt och tydligt. Eftersom vi vill åt ”mini-whiteboard” så blir det i Showbie lätt att infoga ett nytt tomt dokument för eleverna.
Läs mer om Singaporematematik här⭐️
Jag har tidigare berättat hur jag på lågstadiet använder mig av Mattespelet för att låta eleverna på ett mer spännande och spelliknande sätt får färdighetsträna i matematik. Mattespelet byggde jag upp med olika världar där eleverna kan levla inom varje värld. Här hittar ni Mattespelet.
Nu undervisar jag i åk 5 och ville även här arbeta med gamificering. Jag har byggt upp Klätterväggen på en vägg i klassrummet. Till skillnad mot Mattespelet finns här ett mål, spelet kommer ta slut. I Mattespelet byggde jag bara vidare värld efter värld. På Klätterväggen kommer eleverna kunna ta sig upp och i mål.
En gång i veckan lägger jag in Klätterväggen på mattelektionen i momentet ”Jag övar💙”. Läs mer om hur jag arbetar med Singaporematematik här. Jag har valt att kombinera Singma med min Bananbordspedagogik och såklart arbeta digitalt.
Tillbaka till Klätterväggen…. för att klara av ett steg på Klätterväggen krävs att man har samtliga rätt. Jag har inte satt någon tidsbegränsning här (vilket jag har i Mattespelet då jag var ute efter att automatisera…). Jag är ute efter att se deras kunskaper när de arbetar noggrant den här gången. Stegen är hämtade från materialet Diamant och finns på skolverkets hemsida.
Vill du också bygga upp en Klättervägg i ditt klassrum? Skriv en kommentar så får du alla stjärnor i en keynote⭐️
Jag har länge inspirerats av Singaporemodellen och lånat inslag därifrån till min matteundervisning. När det här läsåret började fick jag möjligheten att följa med min klass upp på mellanstadiet. Jag har haft klassen sedan förskoleklass och det kändes bra att följa just den här klassen hela vägen på mellanstadiet också. Jag och min parallellkollega har delat upp ämnena mellan oss så jag undervisar båda fyrorna i matematik och NO. Jag ville testa Singaporemodellen och samtidigt vidareutveckla min bananbordspedagogik även på mellanstadiet. Nu några månader in på terminen är jag väldigt nöjd med upplägget på mina mattelektioner. Det blev Singaporemodellen och bananbordspedagogiken i en härlig symbios!🌟
När eleverna kommer in till mattelektionen är det lugn musik på i högtalarna och dagens lektionsområde står på tavlan. Eleverna sätter sig på sina förbestämda platser och iPaden placeras avstängd bakom ryggen.
Jag börjar med att gå igenom målen för dagens lektion.
Jag har placerat eleverna i klassrummet utifrån hur jag vet att de kan samarbeta i par. Nu presenterar jag startuppgiften ”Vi utforskar”. I onenote hittar eleverna uppgifterna. ”Vi utforskar” gör paret tillsammans på en iPad. Ofta används appen ”Sketches” för att rita och lösa uppgiften. Appen fungerar som en miniwhiteboard. Nu diskuetar ochbresonerar paren hur de ska lösa uppgiften. De förklara för varandra så att båda förstår. Sätter ord på hur de tänker. Jag går runt och lyssnar.
Grupperna får redovisa vad de kommit fram till.
Nu visar jag en lösning och förklarar i momentet ”Vi lär”.
Sedan är paren redo för ”Vi övar”. Då har jag lagt in fler övningar på samma moment i onenote. Eftersom paren blir klara olika fort lägger jag in en ”väntapp”. I väntappen väntar de färdiga paren. Det kan t ex vara en logiskt tänkande app som ”Schack” eller ”Tetris”.
När alla grupper är färdiga börjar lektionens sista moment, ”Jag övar”. Nu har paren arbetat färdigt tillsammans och nu kopplar jag på bananbordspedagogiken. Fyra elever i taget kommer fram till mig vid bananbordet och arbetar från vår mattebok Singma 4A. Här får jag nu koll på vilka elever som klarar av dagens moment på egen hand. När jag arbetar med banabordspedagogiken på lågstadiet har jag byggt upp stationer som eleverna roterar mellan. Nu på mellanstadiet sitter eleven kvar på sin plats och gör de olika ”stationerna” därifrån. För att passa mellanstadieeleverna bättre har jag byggt upp ett system med avatarer. När en avatar är utförd arbetar de vidare med dagens nästa.
Första avataren i ”Jag övar” är alltid ”Mr Summarize”. Då sammanfattar eleverna dagens moment i sin keynote ”Matteloggen”. Nästa avatar är alltid ”Miss Keep up”. Då tar eleverna en skärmdump av dagens mattelogg och skickar till mig i teams så jag får se så det blev rätt. Nästa avatar kan variera från lektion till lektion. Ibland är det ett färdighetsträningsmoment, då använder jag ”Mr Struggle”. Det kan t ex också vara ett programmeringsuppdrag som de får av avataren ”Miss Code”.
I onenote visar jag hur de ska sammanfatta i matteloggen och de gör sin egen bild med samma innehåll.
En dag i veckan byter jag ut matteboken och bananbordspedagogiken mot ”spelmatte”. Uppgifterna plockar jag från NCM’s fantastiska uppsjö ”Strävorna”. I instruktionerna hittar man dessutom bra tips på hur man kan förenkla och fördjupa uppgifterna så att de passar alla. Här är några spel jag använt:
Här kommer ett Påsklovsbingo i Coronatider. Kryssa för så många rutor som möjligt under lovet!🌟
Dags för vårens utvecklingssamtal! Nu kände jag att jag behövde fräscha till Keynote-presentationen lite. För det första ändrade jag färg, till chockrosa.😊 Eftersom vi använder keynote mycket med eleverna så ville jag att de snabbt skulle hitta sin rosa presentation bland alla keynotes.
La också till bitmoji på alla slider. Hotta till presentationen lite. Här byter såklart barnen ut min bitmoji mot sin egen.
Slide 1: Som vanligt, bara ny färg och adderad bitmoji.
Slide 2: Denna sida har jag tidigare haft med från åk 3, men nu fick den vara med redan i åk 2. Skrytsidan. Barnen skriver ner allt de tycker de är bra på. Frågar sedan föräldrarna vad de tycker sitt barn är bra på.
Slide 3: Här får barnen berätta vad alla i familjen är bra på.
Slide 4: Här får barnen tänka till vem de kan sitta bredvid i klassrummet och ändå ge sig själv och alla andra arbetsro. Vem har de haft en bra rast med när de fått en av mig förbestämd rastkompis. Vem kan de lära sig av? Här tog vi bilderna på klasskompisarna från vår blogg så det skedde hemligt.
Slide 5: Samma som tidigare. Skriv in de gamla IUP-målen och utvärdera dem genom att färglägg stjärnan. Röd = når inte mitt mål, gul = har blivit bättre, men behöver öva mer och grön = når mitt mål. Här gjorde barnen ett utbygge på de gröna målen så att de ”flög” iväg. Avklarade, dags för nya!🌟
Slide 6: Som vanligt. Sätt krysset du tycker det ska vara. Motivering krävs.
Slide 7: Matematik. Här fokuserade jag i år på vad vi gör just nu. Vi la in en liten bild på matteboken så barnen kom ihåg att de skulle visa den. La även till omdömena i klartext i år. Upplever att inte alla föräldrar går in i skolportalen och kollar omdömena….
Slide 8: Svenska. Här la vi också in små kom-ihåg-bilder när det var dags att visa något.
Slide 9: Engelska. Här visade barnen engelskaboken i Book creator som vi arbetar med varje vecka.
Slide 10: Vi arbetar växelvis med NO och SO. Just nu arbetar vi med rymden och gör en rymdenbok i keynote. Den visade de här.
Slide 11: Precis som tidigare. Dags för nya mål. På den här sidan måste min bitmoji vara kvar så de kommer ihåg att nu ska fröken komma och hjälpa till.
Slide 12: Tack och hej!
Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟
Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.
Bakgrund:
För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊
Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…
I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.
När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!
Tillvägagångssätt:
Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.
När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.
När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.
Stationerna:
Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.
Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…
Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….
Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.
Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….
Fördelar:
Andra ämnen och åldrar:
Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.
Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!
På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂
För mer info:
Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:
ida.rudin@edu.sigtuna.se
Självklart är man även välkommen på studiebesök!🍀
Vissa saker bara måste eleverna göra, hur trist det än kan verka. T ex färdighetsträna i matematik… då får man ta fram ett gammalt ess ur blusärmen, nämligen luras!😱 Ja, det låter hemskt men är grymt effektivt. I alla fall med de yngre barnen.
För ganska många år sedan introducerade jag ”Mattespelet”. Eftersom vi har Eldorado som mattebok (som är helt fantastisk och bygger på förståelse av matematik) så behöver vi tillsätta mycket färdighetsträning. Det gör jag bl a med hjälp av appar. Framför allt så arbetar jag endast med Bananbordspedagogik när jag använder matteboken… men nu tillbaka till Mattespelet… Minst en gång i veckan gör mina elever Mattespelet. Det är egentligen bara trist huvudräkning. För att luras lite har jag spelifierat det en gnutta… man ”levlar” varje gång man har alla rätt på sin nivå. I första världen, lejonvärden, är det 20 st uppgifter per nivå som ska klaras av på 4 min. När man såsmåningom kommer in i nästa värld, sköldpaddavärlden, då är det 30 uppgifter på varje nivå. På väggen i klassrummet finns världarna och dess nivåer. På så sätt kan varje elev hålla reda på var den befinner sig och vilket som nästa steget.
Numera gör jag detta digitalt med eleverna i OneNote.
Så detta nödvändiga tragglande som är så tråkigt egentligen…😅får med rolig inramning en helt annan popularitet hos eleverna.
skolfröken fräken 