Kategoriarkiv: matte

Bananbordspedagogik 2.0

Standard

Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟

Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.

Bakgrund:

För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊

Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…

I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.

När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!

Tillvägagångssätt:

Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.

När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.

När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.

Stationerna:

Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.

Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…

Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….

Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.

Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….

Fördelar:

  • Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
  • Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
  • Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
  • Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
  • Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
  • Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
  • Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
  • Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
  • Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
  • Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
  • Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
  • Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
  • Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.

Andra ämnen och åldrar:

Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.

Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!

På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂

För mer info:

Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:

ida.rudin@edu.sigtuna.se

Självklart är man även välkommen på studiebesök!🍀

Mattespelet – gamification

Standard

Vissa saker bara måste eleverna göra, hur trist det än kan verka. T ex färdighetsträna i matematik… då får man ta fram ett gammalt ess ur blusärmen, nämligen luras!😱 Ja, det låter hemskt men är grymt effektivt. I alla fall med de yngre barnen.

För ganska många år sedan introducerade jag ”Mattespelet”. Eftersom vi har Eldorado som mattebok (som är helt fantastisk och bygger på förståelse av matematik) så behöver vi tillsätta mycket färdighetsträning. Det gör jag bl a med hjälp av appar. Framför allt så arbetar jag endast med Bananbordspedagogik när jag använder matteboken… men nu tillbaka till Mattespelet… Minst en gång i veckan gör mina elever Mattespelet. Det är egentligen bara trist huvudräkning. För att luras lite har jag spelifierat det en gnutta… man ”levlar” varje gång man har alla rätt på sin nivå. I första världen, lejonvärden, är det 20 st uppgifter per nivå som ska klaras av på 4 min. När man såsmåningom kommer in i nästa värld, sköldpaddavärlden, då är det 30 uppgifter på varje nivå. På väggen i klassrummet finns världarna och dess nivåer. På så sätt kan varje elev hålla reda på var den befinner sig och vilket som nästa steget.

Numera gör jag detta digitalt med eleverna i OneNote.

Så detta nödvändiga tragglande som är så tråkigt egentligen…😅får med rolig inramning en helt annan popularitet hos eleverna.

Bananbordspedagogik – succé även i förskoleklass

Standard

Drog för någon vecka igång Bananbordspedagogik i min förskoleklass. Även här med samma imponerande resultat!✌️🌟❤️😊

Framme hos mig vid bananbordet har jag ibland arbetat med Bornholmsmodellen och ibland med matematik. Nu äntligen känner jag att jag når alla mina elever och har full koll på vad vi ska arbeta mer med på grupp- och individnivå. Så himla bra! På de andra stationerna har jag varvat finmotorik (t ex plusplus och mosaik), mandala, appar (t ex Bornholmslek, ljudlek, bugs and numbers…).

Eftersom eleverna inte läser ännu har jag gjort stationsschemat på tavlan med hjälp av bilder av varje station (rad ett).

Vid lektionsuppstarten berättar jag vad som ska arbetas med på de olika stationerna (rad två) och vilka som börjar på de olika stationerna (rad tre).

Minecraft i matematik och svenska

Standard

Tidigare har jag berättat hur jag har använt Minecraft på SO-lektionerna när vi arbetade med stenåldern.

Minecraft är en otroligt kreativ app som fångar alla elevernas intresse och låter alla lyckas. :_)

Jag tycker att det är väldigt viktigt att hitta på vettiga uppgifter i Minecraft. Jag låter mina elever skapa en ny värld för varje uppgift. På så sätt blir det lättare för mig, föräldrarna, kompisarna som ska återkoppla och eleverna själva att hitta runt.

I matematiken när vi arbetade med begreppen area och omkrets fick det bli följande uppgift:

När vi arbetade oss igenom de nationella proven ville jag ha en uppgift i Minecraft för den halvklassen som inte gjorde provet. Det skulle vara en tilltalande, vettig och självgående uppgift. Det fick helt enkelt bli en ordklassvärld i Minecraft där eleverna repeterade ordklasserna substantiv, adjektiv och verb.

När hela ordklassvärlden var färdig fick de parvis återkoppla på varandra. Det var mycket uppskattat att få titta in i varandras världar. Återkopplingsfrågor:

Programmera mera

Standard

På ur.se hittar man den suveräna programserien ”Programmera mera”. En bra inspirationskälla när det gäller att arbeta med programmering. Jag har lagt in ett program i taget i vår mapp ”programmering” i appen Showbie. Där kan barnen i lugn och ro titta på avsnittet så många gånger de vill. I varje program utför barn tre programmeringsövningar. Jag har apat efter övningarna så att klassen får utföra några övningar efter varje program innan vi tittar vidare på nästa avsnitt.

Här kommer några exempel. Efter att ha sett det första avsnittet gjorde vi två övningar:

  • Gör ett halsband av armbandet genom att upprepa mönstret 5 ggr. (Bild av armbandet i Showbie.)

 

  • Koda ditt och kompisarnas namn med hjälp av ascii alfabetet. (Bild på ascii i Showbie.)

Sedan dags för avsnitt två och därpå följande två övningar:

    • Sortera 10 namn från klassen (lappar med namn…) på så många sätt du kan komma på. Skriv kategorierna på post it-lappar. Fotografera alla förslag och lägg in i Showbie. 
    • Uppdrag att lösa med blue boten i grupp.

Nu tittade vi vidare på avsnitt tre och gjorde sedan följande övningar:

  • Vi övade på logiskt tänkande med hjälp av apparna ”Where is my water” och ”Flow free”.
  • Upprepa mönstret och fyll i tabellen!
  • Styr en robot – vi använde appen ”scratch jr” och programmerade där i en figur och läste dessutom in tre fakta från bronsåldern.



Avsnitt 4:

  • Programmeringsspråk, hitta buggen. Barnen letade buggar i runskrift!
  • Sedan fick barnen skriva run-sms med fakta från järnåldern. Nu fick man återkoppla på sin kompis runskrift och se om någon bugg smugit sig in!

Återkopplingsfrågor i oneNote:

Utvecklingssamtalsmall

Standard

Sådär ja, terminens utvecklingssamtal genomförda. De nya målen har barnen skrivit in i ett pic collage tillsammans med sitt namn eller en bild på sig själv. Collaget har de nu som bakgrundsbild på sin iPad. På så sätt blir de ofta påminda om sina nya mål, både hemma och i skolan. 🙂

Oj, vad roligt att så många var intresserade av min ”gamla” utvecklingssamtalsmall i Keynote! Jätteskoj!! 🙂 Hoppas verkligen att ni har haft användning av den! I år gjorde vi om mallen lite och jag som nu har en åk 3 ville utvärdera några fler ämnen i år. Så här ser årets upplaga ut:

img_0217 img_0218 img_0219 img_0220 img_0221 img_0222
img_0223 img_0224 img_0225 img_0227 img_0228 img_0229

Mera återkoppling – nu i OneNote

Standard

Vi fortsatte med att utveckla klassens återkopplingsarbete under sista delen av höstterminen. Vi tittade in i OneNote och hittade många bra lösningar för återkopplingsarbetet där.

Till Halloween skrev klassen i par en snäll spöksaga. Då fick de till hjälp en mall med karaktärer och miljöer. Sedan slog de en tärning för att se vad deras saga skulle innehålla. När sagan var färdig använde paren sig av en checklista. Mallen och checklistan hittade de i appen OneNote i vår klassanteckningsbok. Texterna skrev barnen i appen skolstil. Därefter klistrade de in texten i OneNote för att få återkoppling från ett annat par.

tarning

checklista

 

Nu började de hända saker med återkopplingarna! Det gäller att få till rätt frågor så att barnen verkligen får grotta ner sig i varandras texter och verkligen analysera dessa noggrant. Vilken fantastisk förbättring vi har fått på klassens återkopplingar jämfört med när vi i åk 2 använde oss endast av ”två stjärnor och en önskan”. Heja oss!

spokaterkoppling

 

aterkoppling-spok

Efter återkopplingen ändrar paren i sina texter i skolstil och vi skriver nu ut den slutgiltiga versionen och illustrerar till.

Det blev en liknande ”kastsaga” närmare jul, då i form av en julsaga. Här la jag också till att man berättade vem återkopplingen kom ifrån och sedan fick man även tacka för återkopplingen som man fått. Trevliga små inslag! 🙂

julsaga

 

checklista-julsaga

 

aterkoppling-julsaga

 

jul

Vi återkopplar inte bara på svenskalektionerna. Här kommer två exempel från matematikens underbara värld! 🙂

Första uppgiften var från matteboken och handlade om enheter. Den här gången hade jag i förväg fyllt i enheterna och smugit in 3 fel. Så här såg uppgiften ut:

enheter

Det blev härlig aktivitet och bra diskussioner i paren.

En annan gång fick barnen i par dra varsitt matteproblem som jag hämtat från matteboken.

Uppgiften var:

problem

aterkoppling-problemlosning

ater

För att bara nämna några exempel…………. 🙂

Givetvis fortsätter vi att återkoppla så mycket vi bara kan under vårterminen. I alla ämnen!