Kategoriarkiv: klassrum

Känslor

Standard

I måndags arbetade vi med känslorna glad, ledsen, arg och förvånad. Vad innebär dessa känslor och hur ser man ut när man är just glad, ledsen, arg eller förvånad? Går det att se på en kompis hur den mår?

I klassrummet har vi tre bilder uppsatta som ska hjälpa barnen med konflikthantering:

munMun – Prata med varandra när det uppstår konflikter, inte slåss.

 

 

 

öraÖra – Lyssna på vad kompisen har att säga. Ni kan ha uppfattat situationen olika.

 

 

 

ögaÖga – Titta hur kompisen reagerar när du gör eller säger något.

 

 

 

Utifrån detta fick barnen ta 4 bilder på sig själv. En bild där du är glad, en där du är ledsen, en arg och en förvånad. Därpå gjorde de collage av sina känslobilder. Vi avslutade med att titta på varandras collage och hittade likheter och skillnader hos varandra.

 

IMG_0338

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Bilder på mun, öra och öga hittar du här.)

Annonser

Nytt tema, ny dörr!

Standard

Då var utvecklingssamtalen genomförda och det har blivit dags att dra igång vårens NO-tema, ”Fast eller flytande?”.

Givetvis syns vårt tema på dörren!

dörr

Jag valde att använda bilder på vatten i fast och flytande form. Så under ordet fast är det bilder från ishotellet i Jukkasjärvi. Och under ordet flytande valde jag vattenfall, simbassäng och ett glas dricksvatten.

Bananbordspedagogik

Standard

Jag har tidigare berättat om mitt bananbord och min Nya Zeeland inspirerade bananbordspedagogik, men det tåls att ta upp igen!

Jag har valt att utgå ifrån Eldorados mattebok eftersom jag tycker att förståelsen i matematik är så viktig. Färdighetsträna kan vi göra på många andra sätt t.ex. med hjälp av iPaden och spel. Eldorado är inte en vanlig mattebok och det är just därför jag gillar den så. Jag arbetar såklart väldigt mycket med praktisk matte i min etta så det är inte varje dag vi använder matteboken. När vi väl använder matteboken så utövar jag min bananbordspedagogik. Tidigare har jag alltid haft all matteundervisning i halvklass, men nu på vår nystartade skola har jag än så länge endast 13 elever i klassen och då finns inget behov av halvklass såklart, det har jag ju hela tiden! J Jag vet, #lyxigt.

Jag har en grupp med fyra elever framme hos mig vid bananbordet. Vid en annan station, kanske på en av klassrummets mattor övar barnen färdighetsträning. Det kan vara 8-kamraterna med hjälp av t.ex appen ”tiokompisar”. Vid en tredje station byggs det kanske med plusplus för att träna finmotoriken. Vid lektionens start berättar jag vad som ska ske vid de olika stationerna. Viktigt med tydliga mål vid varje station tycker jag. De får såklart även veta på vilken station de ska börja. Det brukar jag tänka till på innan.

Framme hos mig arbetar vi alltså i matteboken. Här kan jag nu instruera och hjälpa eleverna efter behov. Jag ser varje siffra eleven skriver i sin bok och har stenkoll på vem som kan vad i varje moment. Jag hinner även prata med alla och höra hur de tänker och hjälpa dem vidare i tanken. Ibland gör vi en sida, ibland två, ibland bara en del av en sida. Detta innebär också att jag aldrig behöver rätta några matteböcker för det har jag ju redan gjort och sätter ett klistermärke när dagens uppgift är utförd. Givetvis blir även de fyra eleverna vid bananbordet färdiga olika snabbt. Då kan jag slussa dem vidare till näst station som är färdighetsträningen. När alla fyra är färdiga framme hos mig är det dags att rotera ett steg.

På en lektion har alla hunnit vara framme hos mig. På detta sätt blir det aldrig någon tävling om vem som ligger först i boken. Självklart anpassar jag uppgiften efter eleverna och alla gör inte alla uppgifter. För att få ”brassa på” i sin egen takt har alla ett varsitt ”Träna på”-häfte på sin nivå. (Natur och kultur) Även i appar som ”King of math” och ”Nomp” kan de gasa på i egen takt.

 

I min nya skolkommun, Sigtuna kommun, genomgår lärarna ett stort  skolutvecklingsprogram, Sigbox. Där ligger fokus på BFL, språkutvecklande arbetssätt och IKT. Varje skola har en eller flera samtalsledare som utbildas och som sedan i sin tur utbildar lärarna på skolorna. Jag har förmånen att få vara en samtalsledare. På ett möte för någon månad sedan skulle vi berätta hur vi arbetade med strategin ”återkoppling som för lärandet framåt” inom BFL. Jag berättade då om min bananbordspedagogik och om hur jag efter flera år med samma fokus i Sollentuna kommun försökt att övergå från att dutta med några BFL-övningar då och då till att det ska genomsyra all min undervisning och tänk i klassrummet.

Förra veckan när det återigen blev dags för samtalsledarträff berättade en samtalsledare från en annan skola att hon hade provat ”Idas bananbordspedagogik”. Hon hade en fullstor klass och inget riktigt bananbord. Hon lovordade pedagogiken och berättade att det svåra momentet hon skulle gå igenom i matten hade gått bättre än någon gång tidigare. Hon skulle absolut fortsätta att arbeta så och hade spridit det på sin skola. Det var verkligen roligt att höra! J

Tema på dörren

Standard

Jag var nyligen i London på två skolbesök med min kollegor. Jag har länge varit fascinerad av hur fint de hänger upp saker på väggarna och utnyttjar varje yta till att skapa lärmiljöer. Det har jag apat efter ett tag nu… Den här gången blev jag så inspirerad av deras dörrar. Klassernas dörrar var utsmyckade så att man kunde se vilket tema som det arbetades med i just det klassrummet. Vansinnigt trevligt tyckte jag. Så nu har jag tillverkat min första temadörr!

temadörr

Berättelsevägg

Standard

Just nu arbetar mina ettor med att göra ljudböcker. Först planerar de berättelsen, sedan skriver de i book creator. När berättelsen är klar kollar de av med checklistan att allt är med. Därefter tillverkas bilder till berättelsen i ritplatta och avslutningsvis lägger de till ljud. För att arbetet ska vara så självgående som möjligt gjorde jag en berättelsevägg som hjälp och vägledning för barnen.

berättelsevägg

 

Nu är det snart dags att börja låna, läsa och lyssna på varandras böcker!

(Planeringsmallen och checklistan hittar du på sidan pdf:er.)

Lärkompisar

Standard

Jag vill att mina elever ska vara stjärnor på att samarbeta. Kunna samarbeta med vem som helst. Därför har jag använt mig av mattedetektiver ibland på mattelektionerna, skrivpar när vi skriver texter, grupper om 3-4 när vi arbetar stationsvis o.s.v. Ibland har jag bara läst upp vilka som ska arbeta ihop och ibland har jag haft det på tavlan. Nu fick det bli ett träd i fönstret och barnen blev ugglor. Ugglor är ju så söta och kloka, precis som barn! Över trädet skrev jag lärkompisar. Ett bra samlingsnamn tyckte jag. Här kan jag nu gruppera ugglorna hur jag vill att de ska jobba från lektion till lektion.

lärkompisar uggla

Plickers – vem har koll på läget?

Standard

Fick tips om en bra och användbar app att använda i undervisningen. Appen heter ”Plickers”. Man behöver gå in på hemsidan och registrera sig och lägga in sin klass. Därefter skriver man ut varit avläsningskort till eleverna. Alla kort ser olika ut. På korten står bokstäverna A, B, C och D.

kort

Sedan laddar man ner appen på paddan eller mobiltelefonen. Eleverna håller upp sina kort (väljer man svarsalternativ B ska kortet hållas upp med B uppåt…)

klassrum

Appen är en kamera som scannar av alla svaren och du får direkt se vilka elever som svarat rätt respektive fel, mycket fiffigt! Själva frågan kan du också skapa i appen.

plickers