I torsdags hade jag turen att få vara med på Ateas liveevent och berätta lite om min undervisning! Så roligt och svettigt!😅
En bit in i min föreläsning upptäcker jag att min keynote visas som en power point…😱 Detta innebär att typsnitt är ändrat och inbyggen och effekter kommer inte med. Det var såklart detta jag borde upptäckt när vi repade…, men jag är ju absolut inte van med sånt här. Hade fullt upp att titta på krysset på marken var jag skulle stå och prova klickgrejen som byter slides….
Säkert ingen som tänkte på, men chockartat för mig som tycker design är viktigt. Så… gör om gör rätt… här kommer nu min föreläsning med keynote! Ordningen återställd! Kanske du inte såg den i torsdags?
Jag har sammanfattat mitt ASL-arbete i förskoleklass i en keyNote. Hojta till om du vill att jag mejlar den till dig.🌟 I keyNoten finns länkar till alla bokstavssånger.
Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟
Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.
Bakgrund:
För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊
Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…
I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.
När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!
Tillvägagångssätt:
Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.
När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.
När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.
Stationerna:
Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.
Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…
Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….
Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.
Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….
Fördelar:
Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.
Andra ämnen och åldrar:
Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.
Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!
På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂
För mer info:
Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:
Tänk så skojsigt att få genomföra elevledda utvecklingssamtal med min förskoleklass! Jag har ju arbetat med elevledda utvecklingssamtal i ca 10 år nu. Skrivit flera inlägg här och fått dela med mig av samtalsmallar till er runt om i Sverige. Så himla roligt! 🤗
Eftersom det här är första gången jag tar en förskoleklass så blev det spännande att se hur jag skulle utforma samtalsmallen till något yngre elever. Nu när alla samtal är genomförda känner jag mig mycket stolt och kan konstatera att man klarar galant att leda sitt samtal redan i förskoleklass, vilket jag i och för sig aldrig tvivlade på… Så imponerad av alla duktiga barn!🌟👏
Så här fick mallen bli (mallen som vanligt i appen Keynote på varje elevs egen iPad):
Därefter några frågor som kändes relevanta för våra elever att berätta och samtala med sina föräldrar om. Den gröna cirkeln sätter barnen där svaret på frågan ska vara. Tummen ner, mittemellan eller tummen upp.
Sen kommer mattesidan. Här visar de med gröna cirkeln vad de tycker om ämnet matematik. Vi har bl a använt ”Träna på 0-10 taluppfattning”. Här får de välja vilja sidor de vill visa och varför just dessa. Sidorna skriver vi bredvid bilden av boken.
Svenska, samma sak här. Visar med gröna cirkel vad de tycker om att läsa, tala, lyssna och skriva. Sedan läser de flesta nu och då har jag lagt in en film där de läser så föräldrarna får höra när sitt barn läser. Här visar de också sin ”finbok”. Det är en stor sugarpaper-bok där vi har samlat alla ASL-texter från augusti till nu. Barnen berättar om sin första text där de skrev endast ord med stora bokstäver. Några spökskrev. Någon vecka längre fram skrev de ord med små bokstäver. Sedan gick vi så småningom stegvis över till meningar. Det är värt ett eget blogginlägg bara hela ASL-resan i förskoleklass. Får skriva det snart.
Sedan visar de sitt bokstavstest.
Dags för IUP-målet. Det målen har sedan varje elev som bakgrund på sin iPad.
Tänk att vår klassblogg gick och vann webbstjärnans pris ”Årets klassblogg”! Det var en mycket trevlig gala som ordnades i Stockholm i fredags. Röd matta, mingel, bubbel, pyssel, fotografering och en galen ”Amigo-Ola”. De 5 representanterna från vår förskoleklass fick verkligen känna sig som rockstjärnor!🤗
Så löd juryns motivering:
En charmig och tilltalande blogg där klassens hjärta och gemenskap lyser igenom. Ett fint exempel på när webben blir en kontaktyta med hemmet och kul att kunna följa elevernas utveckling i digitalt skapande. Plus för taggar med namn så att alla kan följa sitt barn, användarvänligt!
…gör vi såklart på många olika sätt. Dammade av Kahoot-kontot som legat i ide ett tag. Var ju väldigt skojsigt för några år sedan… Rackarns så kul det var tyckte mina elever i förskoleklass när jag gjorde en läs-kahoot till dem. La in en bild på t ex en ros. Sedan matade jag in fyra olika ord. Nu gällde det att läsa sig till rätt ord. Ibland gjorde jag det lite busigare så att flera av orden började på samma bokstav så de verkligen fick anstränga sig och läsa fler bokstäver och inte bara gå på första ljudet. Snabbt blev de väldigt duktiga så nu ska jag göra en kahoot med svårare ord. Får bli en matte-kahoot också.🙃
Jag gav alla stora bokstäver i alfabetet en varsin påhittad färgsymbol. Därefter la jag fram alla barnens namnskyltar på bordet. Nu gällde det att koda klasskompisarnas namn. Eftersom endast den första bokstaven i klasskompisen namn står med stor bokstav så blev det även en bra träning på att para ihop stor och liten bokstav! Mycket klurig, fokuskrävande och uppskattad övning!🤔
Dansprogrammering har jag pysslat med på mitt sätt i flera år. Totalt omusikaliska jag har letat fram en låt med bra takt och sedan har eleverna gett 1:or och 0:or rörelser… men för ett tag sen var Sandra från Atea på besök hos oss och visade den genialiska idéen med emojis till dansprogrammeringen. Jag skämdes nästan, att jag inte tänkt på detta själv… så enkelt, så självklart.🙈
Varje vecka har vi nu veckans dansprogrammerare som programmerar en dans åt oss. Härlig glädje när vi får tyda koden och släppa loss! Självklart har vi en sida på klassbloggen där vi publicerar alla danserna!🌟
I min förskoleklass arbetar vi med veckans bokstav. Som en uppstart på veckans bokstavsarbete programmerar barnen tillsammans i par i appen ”blue bot”. Paren programmerar boten att gå från förra veckas bokstav till veckans bokstav!
Varje fredag flippar vi kommande veckas bokstav på klassbloggen så att man kan förbereda sig. Där ser man hur bokstaven skrivs och hittar även en bokstavssång.
skolfröken fräken 
