Bananbordspedagogik – succé även i förskoleklass

Standard

Drog för någon vecka igång Bananbordspedagogik i min förskoleklass. Även här med samma imponerande resultat!✌️🌟❤️😊

Framme hos mig vid bananbordet har jag ibland arbetat med Bornholmsmodellen och ibland med matematik. Nu äntligen känner jag att jag når alla mina elever och har full koll på vad vi ska arbeta mer med på grupp- och individnivå. Så himla bra! På de andra stationerna har jag varvat finmotorik (t ex plusplus och mosaik), mandala, appar (t ex Bornholmslek, ljudlek, bugs and numbers…).

Eftersom eleverna inte läser ännu har jag gjort stationsschemat på tavlan med hjälp av bilder av varje station (rad ett).

Vid lektionsuppstarten berättar jag vad som ska arbetas med på de olika stationerna (rad två) och vilka som börjar på de olika stationerna (rad tre).

Annonser

Bananbordspedagogik

Standard

Jag har tidigare berättat om mitt bananbord och min Nya Zeeland inspirerade bananbordspedagogik, men det tåls att ta upp igen!

Jag har valt att utgå ifrån Eldorados mattebok eftersom jag tycker att förståelsen i matematik är så viktig. Färdighetsträna kan vi göra på många andra sätt t.ex. med hjälp av iPaden och spel. Eldorado är inte en vanlig mattebok och det är just därför jag gillar den så. Jag arbetar såklart väldigt mycket med praktisk matte i min etta så det är inte varje dag vi använder matteboken. När vi väl använder matteboken så utövar jag min bananbordspedagogik. Tidigare har jag alltid haft all matteundervisning i halvklass, men nu på vår nystartade skola har jag än så länge endast 13 elever i klassen och då finns inget behov av halvklass såklart, det har jag ju hela tiden! J Jag vet, #lyxigt.

Jag har en grupp med fyra elever framme hos mig vid bananbordet. Vid en annan station, kanske på en av klassrummets mattor övar barnen färdighetsträning. Det kan vara 8-kamraterna med hjälp av t.ex appen ”tiokompisar”. Vid en tredje station byggs det kanske med plusplus för att träna finmotoriken. Vid lektionens start berättar jag vad som ska ske vid de olika stationerna. Viktigt med tydliga mål vid varje station tycker jag. De får såklart även veta på vilken station de ska börja. Det brukar jag tänka till på innan.

Framme hos mig arbetar vi alltså i matteboken. Här kan jag nu instruera och hjälpa eleverna efter behov. Jag ser varje siffra eleven skriver i sin bok och har stenkoll på vem som kan vad i varje moment. Jag hinner även prata med alla och höra hur de tänker och hjälpa dem vidare i tanken. Ibland gör vi en sida, ibland två, ibland bara en del av en sida. Detta innebär också att jag aldrig behöver rätta några matteböcker för det har jag ju redan gjort och sätter ett klistermärke när dagens uppgift är utförd. Givetvis blir även de fyra eleverna vid bananbordet färdiga olika snabbt. Då kan jag slussa dem vidare till näst station som är färdighetsträningen. När alla fyra är färdiga framme hos mig är det dags att rotera ett steg.

På en lektion har alla hunnit vara framme hos mig. På detta sätt blir det aldrig någon tävling om vem som ligger först i boken. Självklart anpassar jag uppgiften efter eleverna och alla gör inte alla uppgifter. För att få ”brassa på” i sin egen takt har alla ett varsitt ”Träna på”-häfte på sin nivå. (Natur och kultur) Även i appar som ”King of math” och ”Nomp” kan de gasa på i egen takt.

 

I min nya skolkommun, Sigtuna kommun, genomgår lärarna ett stort  skolutvecklingsprogram, Sigbox. Där ligger fokus på BFL, språkutvecklande arbetssätt och IKT. Varje skola har en eller flera samtalsledare som utbildas och som sedan i sin tur utbildar lärarna på skolorna. Jag har förmånen att få vara en samtalsledare. På ett möte för någon månad sedan skulle vi berätta hur vi arbetade med strategin ”återkoppling som för lärandet framåt” inom BFL. Jag berättade då om min bananbordspedagogik och om hur jag efter flera år med samma fokus i Sollentuna kommun försökt att övergå från att dutta med några BFL-övningar då och då till att det ska genomsyra all min undervisning och tänk i klassrummet.

Förra veckan när det återigen blev dags för samtalsledarträff berättade en samtalsledare från en annan skola att hon hade provat ”Idas bananbordspedagogik”. Hon hade en fullstor klass och inget riktigt bananbord. Hon lovordade pedagogiken och berättade att det svåra momentet hon skulle gå igenom i matten hade gått bättre än någon gång tidigare. Hon skulle absolut fortsätta att arbeta så och hade spridit det på sin skola. Det var verkligen roligt att höra! J

Additionsalgoritmer med hjälp av Pokemon!

Standard

Såg en lysande idé i facebookgruppen ”Mitt lilla klassrum på nätet”, var bara tvungen att testa!
Vi använde oss av Pokemon-bilder (finns att skriva ut i facebookgruppen!)för att traggla additionsalgoritmer. Första gången vi övade med bilderna fick barnen (i halvklass) komma fram till mattan och välja två Pokemon-bilder och ta med sig dessa till sin plats. På varje bild har jag skrivit ett tal. Nu ska de två talen adderas med hjälp av en uppställning. När uträkningen är gjord slår barnen in uppgiften på miniräknaren för att se att det har blivit rätt. Slutligen skrivs svaret på tavlan. Nu är det dags att hämta två nya bilder och göra om samma sak igen… Hjälp vad det räknades! 🙂 Någon dag senare tog jag fram Pokemon-bilderna igen, den här gången adderades tre tal! Heja 3:orna på Höjden!! Nu är bilderna inarbetade. Eftersom jag i vanliga fall alltid arbetar i stationssystem (bananbordspedagogik) på mattelektionerna blir dessa bilder perfekta att ta fram då och då och repetera additionsalgoritmer med på en av stationerna. Korten kommer ju funka toppen även när det snart är dags för subtraktionsalgoritmer också!

Tusen tack för en strålande idé, barnen älskade den!! ❤

img_5366 img_5368 img_5371