Bananbordspedagogik 2.0

Standard

Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟

Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.

Bakgrund:

För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊

Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…

I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.

När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!

Tillvägagångssätt:

Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.

När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.

När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.

Stationerna:

Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.

Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…

Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….

Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.

Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….

Fördelar:

  • Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
  • Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
  • Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
  • Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
  • Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
  • Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
  • Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
  • Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
  • Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
  • Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
  • Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
  • Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
  • Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.

Andra ämnen och åldrar:

Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.

Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!

På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂

För mer info:

Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:

ida.rudin@edu.sigtuna.se

Självklart är man även välkommen på studiebesök!🍀

Annonser

Bananbordspedagogik – succé även i förskoleklass

Standard

Drog för någon vecka igång Bananbordspedagogik i min förskoleklass. Även här med samma imponerande resultat!✌️🌟❤️😊

Framme hos mig vid bananbordet har jag ibland arbetat med Bornholmsmodellen och ibland med matematik. Nu äntligen känner jag att jag når alla mina elever och har full koll på vad vi ska arbeta mer med på grupp- och individnivå. Så himla bra! På de andra stationerna har jag varvat finmotorik (t ex plusplus och mosaik), mandala, appar (t ex Bornholmslek, ljudlek, bugs and numbers…).

Eftersom eleverna inte läser ännu har jag gjort stationsschemat på tavlan med hjälp av bilder av varje station (rad ett).

Vid lektionsuppstarten berättar jag vad som ska arbetas med på de olika stationerna (rad två) och vilka som börjar på de olika stationerna (rad tre).

Bananbordspedagogik

Standard

Jag har tidigare berättat om mitt bananbord och min Nya Zeeland inspirerade bananbordspedagogik, men det tåls att ta upp igen!

Jag har valt att utgå ifrån Eldorados mattebok eftersom jag tycker att förståelsen i matematik är så viktig. Färdighetsträna kan vi göra på många andra sätt t.ex. med hjälp av iPaden och spel. Eldorado är inte en vanlig mattebok och det är just därför jag gillar den så. Jag arbetar såklart väldigt mycket med praktisk matte i min etta så det är inte varje dag vi använder matteboken. När vi väl använder matteboken så utövar jag min bananbordspedagogik. Tidigare har jag alltid haft all matteundervisning i halvklass, men nu på vår nystartade skola har jag än så länge endast 13 elever i klassen och då finns inget behov av halvklass såklart, det har jag ju hela tiden! J Jag vet, #lyxigt.

Jag har en grupp med fyra elever framme hos mig vid bananbordet. Vid en annan station, kanske på en av klassrummets mattor övar barnen färdighetsträning. Det kan vara 8-kamraterna med hjälp av t.ex appen ”tiokompisar”. Vid en tredje station byggs det kanske med plusplus för att träna finmotoriken. Vid lektionens start berättar jag vad som ska ske vid de olika stationerna. Viktigt med tydliga mål vid varje station tycker jag. De får såklart även veta på vilken station de ska börja. Det brukar jag tänka till på innan.

Framme hos mig arbetar vi alltså i matteboken. Här kan jag nu instruera och hjälpa eleverna efter behov. Jag ser varje siffra eleven skriver i sin bok och har stenkoll på vem som kan vad i varje moment. Jag hinner även prata med alla och höra hur de tänker och hjälpa dem vidare i tanken. Ibland gör vi en sida, ibland två, ibland bara en del av en sida. Detta innebär också att jag aldrig behöver rätta några matteböcker för det har jag ju redan gjort och sätter ett klistermärke när dagens uppgift är utförd. Givetvis blir även de fyra eleverna vid bananbordet färdiga olika snabbt. Då kan jag slussa dem vidare till näst station som är färdighetsträningen. När alla fyra är färdiga framme hos mig är det dags att rotera ett steg.

På en lektion har alla hunnit vara framme hos mig. På detta sätt blir det aldrig någon tävling om vem som ligger först i boken. Självklart anpassar jag uppgiften efter eleverna och alla gör inte alla uppgifter. För att få ”brassa på” i sin egen takt har alla ett varsitt ”Träna på”-häfte på sin nivå. (Natur och kultur) Även i appar som ”King of math” och ”Nomp” kan de gasa på i egen takt.

 

I min nya skolkommun, Sigtuna kommun, genomgår lärarna ett stort  skolutvecklingsprogram, Sigbox. Där ligger fokus på BFL, språkutvecklande arbetssätt och IKT. Varje skola har en eller flera samtalsledare som utbildas och som sedan i sin tur utbildar lärarna på skolorna. Jag har förmånen att få vara en samtalsledare. På ett möte för någon månad sedan skulle vi berätta hur vi arbetade med strategin ”återkoppling som för lärandet framåt” inom BFL. Jag berättade då om min bananbordspedagogik och om hur jag efter flera år med samma fokus i Sollentuna kommun försökt att övergå från att dutta med några BFL-övningar då och då till att det ska genomsyra all min undervisning och tänk i klassrummet.

Förra veckan när det återigen blev dags för samtalsledarträff berättade en samtalsledare från en annan skola att hon hade provat ”Idas bananbordspedagogik”. Hon hade en fullstor klass och inget riktigt bananbord. Hon lovordade pedagogiken och berättade att det svåra momentet hon skulle gå igenom i matten hade gått bättre än någon gång tidigare. Hon skulle absolut fortsätta att arbeta så och hade spridit det på sin skola. Det var verkligen roligt att höra! J

Mattespelet – gamification

Standard

Vissa saker bara måste eleverna göra, hur trist det än kan verka. T ex färdighetsträna i matematik… då får man ta fram ett gammalt ess ur blusärmen, nämligen luras!😱 Ja, det låter hemskt men är grymt effektivt. I alla fall med de yngre barnen.

För ganska många år sedan introducerade jag ”Mattespelet”. Eftersom vi har Eldorado som mattebok (som är helt fantastisk och bygger på förståelse av matematik) så behöver vi tillsätta mycket färdighetsträning. Det gör jag bl a med hjälp av appar. Framför allt så arbetar jag endast med Bananbordspedagogik när jag använder matteboken… men nu tillbaka till Mattespelet… Minst en gång i veckan gör mina elever Mattespelet. Det är egentligen bara trist huvudräkning. För att luras lite har jag spelifierat det en gnutta… man ”levlar” varje gång man har alla rätt på sin nivå. I första världen, lejonvärden, är det 20 st uppgifter per nivå som ska klaras av på 4 min. När man såsmåningom kommer in i nästa värld, sköldpaddavärlden, då är det 30 uppgifter på varje nivå. På väggen i klassrummet finns världarna och dess nivåer. På så sätt kan varje elev hålla reda på var den befinner sig och vilket som nästa steget.

Numera gör jag detta digitalt med eleverna i OneNote.

Så detta nödvändiga tragglande som är så tråkigt egentligen…😅får med rolig inramning en helt annan popularitet hos eleverna.

Additionsalgoritmer med hjälp av Pokemon!

Standard

Såg en lysande idé i facebookgruppen ”Mitt lilla klassrum på nätet”, var bara tvungen att testa!
Vi använde oss av Pokemon-bilder (finns att skriva ut i facebookgruppen!)för att traggla additionsalgoritmer. Första gången vi övade med bilderna fick barnen (i halvklass) komma fram till mattan och välja två Pokemon-bilder och ta med sig dessa till sin plats. På varje bild har jag skrivit ett tal. Nu ska de två talen adderas med hjälp av en uppställning. När uträkningen är gjord slår barnen in uppgiften på miniräknaren för att se att det har blivit rätt. Slutligen skrivs svaret på tavlan. Nu är det dags att hämta två nya bilder och göra om samma sak igen… Hjälp vad det räknades! 🙂 Någon dag senare tog jag fram Pokemon-bilderna igen, den här gången adderades tre tal! Heja 3:orna på Höjden!! Nu är bilderna inarbetade. Eftersom jag i vanliga fall alltid arbetar i stationssystem (bananbordspedagogik) på mattelektionerna blir dessa bilder perfekta att ta fram då och då och repetera additionsalgoritmer med på en av stationerna. Korten kommer ju funka toppen även när det snart är dags för subtraktionsalgoritmer också!

Tusen tack för en strålande idé, barnen älskade den!! ❤

img_5366 img_5368 img_5371