Bananbordspedagogik 2.0

Kände att det var dags för ett uppfräschat inlägg om Bananbordspedagogik!🌟

Skrev det första inlägget för ganska många år sedan nu och även om bakgrunden och pedagogiken i sig är den samma har jag utvecklat och förbättrat vissa delar. Så här kommer Bananbordspedagogik 2.0.

Bakgrund:

För kanske 10 år sedan ville jag byta läromedel i matematik. Jag var nyfiken på Natur och Kulturs mattebok Eldorado. Detta för att jag visste att det är svårt med förståelsen i matematik för eleverna i vårt avlånga land. Eldorado bygger på förståelse av matematik, inte bara massa färdighetsträning. Färdighetstraggel är mycket lättare att lägga till med hjälp av appar, spel, mattemålor…. listan kan göras lång. Förståelseuppgifter är svårare att hitta, då är det guld att ha en bok fullproppad med dessa tycker jag.😊

Sagt och gjort! Jag beställde Eldorado till min åk 2 tror jag att det var. Hade en traditionell genomgång och delade ut böckerna… det tog väl några minuter innan hela klassen satt och räckte upp handen… oj oj… hur skulle detta gå!?! Jag som hade förklarat så pedagogiskt….? Som tur var är jag en envis och reflekterande lärare. Det här var ju inte bra. Det här var långt ifrån hur jag ville ha det. Här hade det varit enkelt (men kostsamt…😅) att återgå till ett traditionellt traggelläromedel. Men…

I samma veva var några kollegor på studiebesök på Nya Zeeland för att se hur de arbetade med läsning och läsförståelse. De kom hem och visad hur lärarna i Nya Zeeland arbetade i stationer. En lärarledd station, övriga stationer var självgående och eleverna var väl inkörda på att inte komma och störa framme hos läraren. Läraren satt vid sin station på golvet med 4 elever och skrev på ett blädderblock.

När jag fick höra om detta tänkte jag – där har vi det!🌟Jag ska arbeta i stationer. När eleverna arbetar i matteboken ska de vara på min station. Jag ville inte att vi skulle sitta på golvet, inte bästa arbetsställningen när man ska jobba i matteboken. På min dåvarande skola i Sollentuna kommun hittade jag ett spännande bord i särskolans lokaler. Det användes inte så jag fick ta det. Bordet hade formen av ett U. Men hur roligt lät det? Det fick snabbt namnet ”Bananbordet”!

Tillvägagångssätt:

Jag har alltid 5 olika stationer. Eftersom jag nu har en liten klass med endast 20 elever så får jag då 4 elever på varje station. Jag startar alltid lektionerna med en kort genomgång. Jag berättar vad de ska göra på varje station och målet med varje station. Jag berättar även vilka elev som börjar var. Stationspresentationen har jag gjort i keynote med bilder på varje station. Jag använder samma ställe för stationerna varje gång och vi roterar alltid åt samma håll.

När jag presenterar vad som ska ske för dagen på varje station så har jag gjort inbyggen i keynoten. Det innebär att jag kan trycka fram en information i taget. Keynote har spännande inbyggen som fångar eleverna.

När lektionen är slut har alla elever varit på alla stationerna. Vi jobbar ca 10-15 min på varje station.

Stationerna:

Bananbordet – framme hos mig vid Bananbordet sker huvudsyftet och målet med lektionen. Här kan jag individanpassa med material, laborativt material och stöttor. Det blir både formativt och språkutvecklande då jag ser och fångar upp allt som görs.

Under – här älskar eleverna att vara. Jag lägger stolsdynor under bordet. Det upplevs mysigt och eleverna tycker att de vilar…. men här har jag alltid en logiskt tänkande app. Hjärngympa!💪 Eleverna använder hörlurar och iPad på denna station. Mina elever har varsin iPad och egna hörlurar så de har dessa med sig runt på alla stationer. Har man halvklassuppsättning av iPads kan man lägga ut fyra paddor på stationen. Ex på appar: slice it, flow free, vem där?, where is my water?…

Blågula mattan – här har jag en tv-skärm jag kan lägga instruktioner på om jag vill. Inget måste såklart och det är inte alltid jag använder den. Här har jag ofta färdighetsträning. Det kan vara individuella uppdrag i NOMP, öva klockan i moji Klockis eller klockgården… det kan också vara ett spel. Slå två tärningar, gå skillnaden. Vi kan repetera något vi arbetat med som dubbelt/hälften, mönster, talkamrater, ental och tiotal….

Vid fönstret – här kan jag lägga fram mattemåla, koduppgifter och andra spännande uppgifter som kräver att man sitter vid ett bord. Algoritmer eller/och multiplikation kan man smyga in varenda lektion i åk 3, då blir de fenor på det.

Röda mattan – här brukar vi jobba med finmotorik. Eftersom vi arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) och mycket digitalt så är det bra att lägga till en station med finmotorik. Jag brukar ändå ha en mattetwist på uppgifterna. T.ex pärlplatta (då kan uppgiften vara att bygga med endast rektanglar) stickor (bygg så många rum du kan med fem stickor)….

Fördelar:

• Syftet med lektionen får jag in vid Bananbordet, alla andra stationer är ren bonus. Att alltid ha en klockstation, multiplikationsstation eller algoritmstation gör underverk för eleverna.
• Vid Bananbordet får man inte störa. Tydliga rutiner sätter sig snabbt. Viktigt med självgående stationer för att skapa denna rutin och därmed arbetsro.
• Genomgångar på olika nivåer. Här blir det inte så påtagligt att en del elever har annat material eller vill använda laborativt material. Jag kan utmana och förenkla. Jag kan variera grupperna. Ibland vill man ha homogena grupper, ibland inte.
• Laborativt material för de som behöver. Här kan eleverna ta det material de vill använda utan att alla ser och ifrågasätter.
• Formativt arbetssätt. Här kan jag t ex säga att ”du har ett fel på sidan, kan du hitta det?”. Jag kan utmana och förenkla. Vi kan jämföra strategier. Hur tänker du? Är det lättare/svårare att tänka så här?
• Språkutvecklande arbetssätt. Vi lär av och med varandra. Berättar, hjälper och förklarar för varandra. Sätter ord på det vi gör och förklarar hur vi tänker.
• Jag ser varje siffra varje elev skriver! Det gjorde jag verkligen inte när jag arbetade traditionellt. Detta innebär dessutom att jag aldrig behöver rätta matteböcker på eftermiddagar, kvällar, helger… när sidan/uppgifterna är färdiga sätter jag in ett klistermärke där och då.
• Jag vet precis vem som kan vad efter varje lektion. Jag vet om gruppen behöver öva mer på detta moment eller kanske bara några individer. Det här gör det enklare för mig att göra en rättvis bedömning av kunskapskraven. Jag gör sällan exit ticket eftersom jag redan har koll.
• Aktivitet alla minuter på lektionen. Hade besök av en speciallärare en gång som berättade att hon sett många bra mattelektioner under sina år inom skolan. Men ofta tröttnar eleverna (även lärarna ibland…😜) mot slutet av lektion. Med Bananbordspedagogiken är det sån variation och full aktivitet från början till slut.
• Jag har sett alla när lektionen är slut. Jag har inte bara suttit med de som har svårt eller behöver hjälp. Jag har hunnit utmana starkisar och hunnit prata och se mellanskiktet.
• Ingen tävling. Ingen stoppsida man ska hinna till. Ingen som blir först (eller sist😢) klar med matteboken. Ingen som halkar efter och behöver jobba ifatt hemma.
• Ingen behöver räcka upp handen, ingen behöver vänta.
• Passar alla. Eftersom det är samma procedur varje gång så passar det alla. Tydlig struktur och kontinuitet.

Andra ämnen och åldrar:

Jag arbetar alltid med Bananbordspedagogik så fort vi ska arbeta i matteboken. Jag använder pedagogiken även på vissa svenskalektioner.

Självklart kan man använda pedagogiken i vilket ämne som helst!

På vårt mellanstadie använder de bl a bananbordet på engelskalektioner. Då heter bordet såklart banana table!😂

För mer info:

Vill man veta mer om Bananbordspedagogiken är man alltid välkommen att mejla frågor eller funderingar till mig:

ida.rudin@edu.sigtuna.se

Självklart är man även välkommen på studiebesök!🍀

Annons