Monthly Archives: januari 2013

Kobingo

Standard

Traggla kan vara tråkigt, men nödvändigt. Just nu är det additionsalgoritmer med minnessiffra som ska tragglas. Då får man helt enkelt kultraggla! Jag dammade av en gammal goding jag körde mycket med på mellanstadiet, nämligen kobingo. Egentligen heter det positionsspelet, men hur spännande låter det? Jag döpte helt enkelt om spelet till kobingo. Nu blir det genast mer intressant. Att jag sedan berättar att det i verkligheten finns något som heter kobingo och berättar vad det innebär och att en kossa råmar när jag klickar på den på tavlan livar upp ytterligare;-)

Vi spelade i halvklass. Barnen ritar upp varsin spelplan med  9 rutor, 3 x 3. Jag slår en tärning på digitala whiteboarden. Siffran som dyker upp placerar barnen direkt in i en av rutorna på sin spelplan. När jag rullat tärningen 9 ggr så är spelplanen fylld. Då har de ju tre tresiffriga tal på varandra, då utförs en uppställning på dessa. Det gäller att komma så nära 1000 som möjligt. Sedan får de utläsa sina svar och jag skriver upp dessa på tavlan så de ser att de sagt rätt. Sedan frågar jag om det är någon som kommit ännu närmare 1000.

För att variera spelet lite spelar vi inte bara närmast 1000, utan även högsta talet och lägsta talet.

Frågar du mina elever så tragglar vi inte, vi leker! Lurad;-)

Bild

 

Annonser

Delad glädje…

Standard

Vi arbetar i google-miljö och en av fördelarna med google är att man kan dela dokument med varandra. En annan att hela klassen kan skriva i ett och samma. Treorna på min skola läser ”Pojken och Tigern”, ett kapitel i veckan hemma. Den här veckan handlade kapitlet om Furuvik och djur. Då delade jag ett dokument med alla barn i klassen där de ska hjälpas åt att fylla på klassens djurkedja. De skriver ett djur som börjar på samma bokstav som det tidigare djuret slutade på… Hemuppgiften är till tisdag. Då ska vi se hur lång kedjan har blivit. Kanske vi försöker slå vårt rekord med en annan slags kedja längre fram på terminen.

Med kedjan kan vi sedan arbeta vidare. Prata ordklasser,charader, läsa och skriva faktatexter, räkna ben… ja, bara fantasin sätter stopp.

En hemuppgift där man gör så mycket eller lite man vill. Uppmaningen till barnen var att hjälpas åt att få en så lång kedja som möjligt. När jag kom hem öppnade jag dokumentet och jag blev förvånad när jag såg att kedjan redan hade påbörjats!!

Bild

Mattekompis

Standard

Ibland får mina elever lösa uppgifter tillsammans med sin mattekompis. Alla har en bestämd mattekompis. Jag har satt ihop två jämna elever i ett mattekompispar. 

Parkeringsproblemet har jag lånat från boken ”Hur många prickar har en gepard?”. Själva matematiken i problemet är inte så svår, men på svenskan arbetar vi med instruktioner så uppgiften passade ändå bra. Läsförståelsen, det matematiska tänkandet och samarbetet sattes på prov.

Den färdiga lösningen fick var och en dokumentera på ett papper. Därefter hade vi redovisning och delade med oss av olika lösningar, smarta tänk och tips. 

Bild

Solförmåga

Standard

I klassen har vi under hösten arbetat med ”the big 5”-förmågorna. För någon vecka sedan såg jag att Lotta Bohlin på Årstaskolan arbetade med en sjätte, helt genialisk, förmåga. Hon kallar den för värdegrundande förmågor. Jag blev helsåld på idén och funderade varför jag inte kommit på denna själv… Jag snodde idén rakt av och idag presenterade jag den för klassen. Eftersom vi jobbar med Olweusprogrammet på skolan och har soltimmar på schemat kändes det naturligt att döpa denna sjätte förmågan till solförmågan! En otroligt viktig förmåga såväl i skolan som i livet!! Nu sitter solförmågan och strålar över de övrig fem förmågorna på vår klassrumsvägg.

Som om det var nog med det….Lotta hade även en helt suverän trappa att ta till hjälp då förmågor ska förklaras. ”Från kass till vass”, återigen, varför har inte jag kommit på detta!?! Trappan snodde jag också rakt av, så himla bra!!! Hade helt enkelt inget val, måste ha!

Så idag efter att jag hade introducerat solförmågan så började jag förklara veckans förmåga, generös, för klassen med hjälp av trappan ”från kass till vass”. Nu fick jag använda mig av mina skådespelartalanger(?). Underbart, älskar det. Jag hade en stor svart sopsäck med pop corn från klassens klassfest i fredags, men nu låtsades jag att den var fylld till bredden med godis. Barnen fick instruktionen att den jag kom fram och hälsade på skulle säga: får jag smaka? Vi började längst ner på trappan, kass på att vara generös. På frågan  får jag smaka svarade jag: Nä, jag har inte så många godisar. Nästa steg, lite mindre kass, så svarade jag: Okej då, du ska få den minsta. (Så började jag rota i sopsäcken och fick upp ett popcornskrot…) Nästa trappsteg, nu börjar jag bli lite vassare på att vara generös. Jag svarar: Javisst, vi delar lika. Slutligen, högst upp på trappan och vass som bara den, svarar jag: Javisst, ta så många du vill. Du får ta precis vilka du vill.

Vi diskuterade trappsteget högst upp och kom fram till att är man riktigt vass på att vara generös kräver man ingenting tillbaka och kan även avstå saker för någon annan.

Många skratt blev det. Barnen kände igen sina småsyskon (och många sig själv) i de lägre trappstegen.

BildBild

Big numbers

Standard

I slutet av engelskalektionen tog jag fram (på whiteboarden) klassens ”English song book” till barnens glädje. I stället för att söka sångerna på youtube varje gång det ska till att sjungas har jag samlat sångerna i en ”bok” på digitala whiteboarden. En sång på varje sida. Då klickar jag bara på bilden och kommer direkt till rätt youtubeträff, eftersom jag har länkat dem. En av barnens favoritåtar är Big numbers. I den sången får man räkna ända upp till 1trillion,! Ibland tar jag också fram ”My first song book” med låtar från årskurs 1 och så river vi av några gamla favortiter.

Bild

Bild

Multiplikationssånger

Standard

Idag introducerade jag 7:ans multiplikationstabell med hjälp av multiplikationssång 7 på www.kunskapshubben.se ! Barnen älskar dessa multiplikationssånger och jag likaså. Vi lär oss en i taget så sitter de bra (lite för bra när jag kommer på mig själv att sjunga dem i duschen…). Tycker det är bra att först lära sig alla produkter i nya gångertabellen. Sedan vill jag såklart att de ska kunna multiplikationerna automatiserat, men någonstans måste man börja och då är kunskapshubbens sånger strålande! Tänk vad roligt de måste haft när de gjorde dessa! 

När jag sedan jobbade med matteboken och statistik (vid bananbordet!) med fyra elever fick de andra fortsätta att jobba med 7:ans produkter. Jag har något gammalt engelskt material där de färglägger fält med produkterna så växer en spännande bild fram.

Bild

Elevledda utvecklingssamtal

Standard

För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt!

Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet. Dessa veckor är så väl värda att investera i. Eleverna har en tydlig och bra dagordning som de följer och prickar av punkt för punkt under samtalet. Kommer allt fram under samtalet undrar du kanske? Ja, absolut. Eleven läser upp mina kommentarer och omdömen för föräldern.

Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Då går eleven igenom matematik och svenska, i tvåan bygger vi på med ett valfritt ämne. I skolan innan samtalet utvärderar eleven förra terminens mål, tänker hur de fungerar socialt, tänker efter i sv och ma vad som gått bra (självklart skriver jag upp allt vi jobbat med så det blir lättare att komma ihåg), vad de behöver bli bättre på. Sedan väljer de något de är stolta över och vill visa sina föräldrar. I matte kan det vara en spännande sida i matteboken, ett mattespel eller någon annan spännande matteuppgift vi gjort och dokumenterat. I svenska blir det ofta någon text som de är nöjda med som de vill visa. De berättar också varför de valt just att visa dessa saker.

Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. (Detta gör att jag hinner ha samtlig samtal på två-tre dagar!!) Datorn står framme, eftersom vi använder oss av skolportalen Unikum. Dagordningen ligger på höger sida med en penna, ”visahögen” ligger till vänster. Framför på bordet står saft och kex. Nu kan samtalet börja.. ”Välkommen till mitt utvecklingssamtal”! När det är dags att skriva terminens mål hinner jag sitta ner med varje familj. Då kan de även passa på att ställa eventuella frågor.

Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Obeskrivlig. Stolthelt, vilka elever! Alla lyckas. Jag blir så till mig, det är så häftigt. Så bra. Eleverna är så medvetna om vad de kan, vad de behöver utveckla. Det är sällan min uppfattning skiljer sig från deras. I kommentaren kan jag ofta skriva att jag instämmer.

Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Det svåra har alltid varit att få med eleven. Ofta blir eleven blyg eller helt annorlunda när en förälder är med. Även om de förberett frågor och svar hemma och jag ställer frågor så är det väldigt svårt att få eleverna delaktiga. Det blir mest jag som sitter och pratar. Även många föräldrar är det svårt att få delaktiga i traditionella samtal. Med elevledda utvecklingssamtal tvingas barn och förälder att samarbeta och det ger resultat. Mysigt också att se samspelet mellan barn och förälder!

Vad gör då jag under pågående samtal? Det var det svåra i början, att inte lägga sig i… Men det lär man sig. Jag sitter vid datorn, planerar, rättar…, men mina öron är stora som elefantöron och vidöppna. Underbart att höra eleverna förklara sitt GLUS-schema för föräldern.”Här är jag nu, innan trean är slut ska jag hit upp. Jag måste alltså lära mig att hinna läsa textremsorna på TV. Mamma kan vi hyra en film i helgen då?”

Vad tycker eleverna? De älskar att hålla i sina samtal. Längtar efter dem. Fika ger extra plus i deras ögon. ”Det blir väl samma kex som förra gången?”

Vad tycker föräldrarna? Imponerade, tycker att det är väl förberett och proffsigt genomfört. Känner att samtalen utvecklats sedan de var små och gick i skolan. Många minns samtalen som något läskigt.

Vad tycker jag? JABBADABBADOOOOOOOOOOOOOOOOO Kommer aldrig gå tillbaka till vanliga samtal. Tänk vad mina elever får med sig!! Sådan kännedom om sitt lärande och förmågan att kunna leda ett samtal! Där kom en liten tår;-)