Tärningsspelet 30 har jag hittat bland NCMs strävor. Denna guldgruva för kluriga och bra mattespel! Vi spelar det mycket med mina femmor, men det går såklart att spela med yngre elever också.
Spelreglerna hämtade från NCMs hemsida under strävorna.
Vår spelplan:
På matematiken eller när man får en stund över är det roligt att spela spel. Jag samlade några spelplaner som vi använder titt som tätt i en spelkeynote och distribuerade ut till alla elever. På vissa sidor finns en klickbar tärning, då kommer man till en digital träningssida. Där väljer man hur många tärningar man behöver till just det spelet.
Du hojtar väl till om du vill att jag mejlar spelkeynoten till dig så ni också kan använda den⭐️
Under hösten har vi i åk 5 bl a arbetat med Meteorologi på NO:n. Som en avslutning på arbetsområdet fick eleverna i par en bild av en väderkarta och några begrepp. Tillsammans gjorde de nu ett manus där alla givna begrepp skulle ingå. Sen ställde de sig framför en green screen och filmade varandra. Filmen tillsammans med bilden av väderkartan monterades enkelt ihop i appen iMovie till en tjusig väderprognos. När det var klart fick de meteorologer som ville visa upp sina väderprognosfilmer⭐️
I augusti gick vi tillbaka till Showbie från OneNote. Underbara och användarvänliga Showbie💗 För mig som arbetar med Singaporematematik och distribuerar uppgifter digitalt underlättade detta otroligt mycket för mig.
Matteboken, Singma 5A, blir namnet på en klass i Showbie. Varje kapitel blir en mapp och varje lektion en uppgift. Alla momenten (vi utforskar, vi övar och jag övar) blir inlägg. Snyggt och tydligt. Eftersom vi vill åt ”mini-whiteboard” så blir det i Showbie lätt att infoga ett nytt tomt dokument för eleverna.
Läs mer om Singaporematematik här⭐️
Jag har tidigare berättat hur jag på lågstadiet använder mig av Mattespelet för att låta eleverna på ett mer spännande och spelliknande sätt får färdighetsträna i matematik. Mattespelet byggde jag upp med olika världar där eleverna kan levla inom varje värld. Här hittar ni Mattespelet.
Nu undervisar jag i åk 5 och ville även här arbeta med gamificering. Jag har byggt upp Klätterväggen på en vägg i klassrummet. Till skillnad mot Mattespelet finns här ett mål, spelet kommer ta slut. I Mattespelet byggde jag bara vidare värld efter värld. På Klätterväggen kommer eleverna kunna ta sig upp och i mål.
En gång i veckan lägger jag in Klätterväggen på mattelektionen i momentet ”Jag övar💙”. Läs mer om hur jag arbetar med Singaporematematik här. Jag har valt att kombinera Singma med min Bananbordspedagogik och såklart arbeta digitalt.
Tillbaka till Klätterväggen…. för att klara av ett steg på Klätterväggen krävs att man har samtliga rätt. Jag har inte satt någon tidsbegränsning här (vilket jag har i Mattespelet då jag var ute efter att automatisera…). Jag är ute efter att se deras kunskaper när de arbetar noggrant den här gången. Stegen är hämtade från materialet Diamant och finns på skolverkets hemsida.
Vill du också bygga upp en Klättervägg i ditt klassrum? Skriv en kommentar så får du alla stjärnor i en keynote⭐️
Jag har länge inspirerats av Singaporemodellen och lånat inslag därifrån till min matteundervisning. När det här läsåret började fick jag möjligheten att följa med min klass upp på mellanstadiet. Jag har haft klassen sedan förskoleklass och det kändes bra att följa just den här klassen hela vägen på mellanstadiet också. Jag och min parallellkollega har delat upp ämnena mellan oss så jag undervisar båda fyrorna i matematik och NO. Jag ville testa Singaporemodellen och samtidigt vidareutveckla min bananbordspedagogik även på mellanstadiet. Nu några månader in på terminen är jag väldigt nöjd med upplägget på mina mattelektioner. Det blev Singaporemodellen och bananbordspedagogiken i en härlig symbios!🌟
När eleverna kommer in till mattelektionen är det lugn musik på i högtalarna och dagens lektionsområde står på tavlan. Eleverna sätter sig på sina förbestämda platser och iPaden placeras avstängd bakom ryggen.
Jag börjar med att gå igenom målen för dagens lektion.
Jag har placerat eleverna i klassrummet utifrån hur jag vet att de kan samarbeta i par. Nu presenterar jag startuppgiften ”Vi utforskar”. I onenote hittar eleverna uppgifterna. ”Vi utforskar” gör paret tillsammans på en iPad. Ofta används appen ”Sketches” för att rita och lösa uppgiften. Appen fungerar som en miniwhiteboard. Nu diskuetar ochbresonerar paren hur de ska lösa uppgiften. De förklara för varandra så att båda förstår. Sätter ord på hur de tänker. Jag går runt och lyssnar.
Grupperna får redovisa vad de kommit fram till.
Nu visar jag en lösning och förklarar i momentet ”Vi lär”.
Sedan är paren redo för ”Vi övar”. Då har jag lagt in fler övningar på samma moment i onenote. Eftersom paren blir klara olika fort lägger jag in en ”väntapp”. I väntappen väntar de färdiga paren. Det kan t ex vara en logiskt tänkande app som ”Schack” eller ”Tetris”.
När alla grupper är färdiga börjar lektionens sista moment, ”Jag övar”. Nu har paren arbetat färdigt tillsammans och nu kopplar jag på bananbordspedagogiken. Fyra elever i taget kommer fram till mig vid bananbordet och arbetar från vår mattebok Singma 4A. Här får jag nu koll på vilka elever som klarar av dagens moment på egen hand. När jag arbetar med banabordspedagogiken på lågstadiet har jag byggt upp stationer som eleverna roterar mellan. Nu på mellanstadiet sitter eleven kvar på sin plats och gör de olika ”stationerna” därifrån. För att passa mellanstadieeleverna bättre har jag byggt upp ett system med avatarer. När en avatar är utförd arbetar de vidare med dagens nästa.
Första avataren i ”Jag övar” är alltid ”Mr Summarize”. Då sammanfattar eleverna dagens moment i sin keynote ”Matteloggen”. Nästa avatar är alltid ”Miss Keep up”. Då tar eleverna en skärmdump av dagens mattelogg och skickar till mig i teams så jag får se så det blev rätt. Nästa avatar kan variera från lektion till lektion. Ibland är det ett färdighetsträningsmoment, då använder jag ”Mr Struggle”. Det kan t ex också vara ett programmeringsuppdrag som de får av avataren ”Miss Code”.
I onenote visar jag hur de ska sammanfatta i matteloggen och de gör sin egen bild med samma innehåll.
I tidigare inlägg hittar du lärarhandledningen för ASL i…
Nu kommer också lärarhandledningen för åk 3. Som vanligt är det bara att hojta till om du vill att jag mejlar lärarhandledningen (som är gjord i appen keynote) till dig!🍀
En dag i veckan byter jag ut matteboken och bananbordspedagogiken mot ”spelmatte”. Uppgifterna plockar jag från NCM’s fantastiska uppsjö ”Strävorna”. I instruktionerna hittar man dessutom bra tips på hur man kan förenkla och fördjupa uppgifterna så att de passar alla. Här är några spel jag använt:
I torsdags hade jag turen att få vara med på Ateas liveevent och berätta lite om min undervisning! Så roligt och svettigt!😅
En bit in i min föreläsning upptäcker jag att min keynote visas som en power point…😱 Detta innebär att typsnitt är ändrat och inbyggen och effekter kommer inte med. Det var såklart detta jag borde upptäckt när vi repade…, men jag är ju absolut inte van med sånt här. Hade fullt upp att titta på krysset på marken var jag skulle stå och prova klickgrejen som byter slides….
Säkert ingen som tänkte på, men chockartat för mig som tycker design är viktigt. Så… gör om gör rätt… här kommer nu min föreläsning med keynote! Ordningen återställd! Kanske du inte såg den i torsdags?
Under hösten tog vi oss an Josef Sahlins romanprojekt ”Den magiska dörren”. Det var länge sen jag gjorde det med en klass så nu var det verkligen dags, passar väldigt bra i åk 3 tycker jag. Jag tycker att Josefs lärarhandledningen är så bra så jag har följt instruktionerna där. Bra stöttning för eleverna när de får veta vad varje kapitel ska innehålla. Bra också med en inledning till varje kapitel som man kan låna om man vill. Ni hittar Josefs romanprojekt här.
I år fick det bli både en digital ljudbok och en helt vanlig analog bok. Vi skrev ett kapitel i veckan. När ena halvan av klassen skrev kapitlet fick andra halvan illustrera till kapitlet på ett ritpapper. Så här såg vår arbetsordning ut…
När hela ljudboken var färdig publicerade vi den på vår klassblogg. Ljudböckerna finns även på väggen i vårt klassrum och skolans bibliotek som qr-koder. Bara att scanna av och lyssna när författaren själv läser sin bok.🌟
Den pedagogiska planeringen som jag visar eleverna. Jag skriver alltid ut den i A3, laminerar och sätter upp på väggen i klassrummet. Under varje planering sätter jag upp begrepp vi arbetar med och stöter på.
skolfröken fräken 